Vad händer med produktivitet, nöjdhet, arbetsmiljö och hälsa vid övergång till aktivitetsbaserat kontor?
Forskare vid Umeå universitet har i projektet AktiKon (Aktivitetsbaserat Kontor) haft möjlighet att följa och utvärdera en förändringsprocess i en norrländsk kommun där tjänstemännen flyttade från cellkontor till antingen ett aktivitetsbaserat kontor (ABK) eller ett nytt cellkontor. Syftet med forskningsprojektet var att studera effekter på produktivitet, nöjdhet, arbetsmiljö och hälsa i aktivitetsbaserad kontorsmiljö och kunna jämföra med fortsatt arbete i cellkontor.
De anställda som flyttade till ABK skattade en minskad nöjdhet och produktivitet efter flytt medan cellkontorsgruppens produktivitet förblev oförändrad. Produktiviteten i ABK-gruppen var starkt kopplad till vilken typ av arbetsuppgifter medarbetarna hade. Anställda med enskilda, koncentrationskrävande arbetsuppgifter skattade en lägre produktivitet medan anställda med arbetsuppgifter som krävde mycket samarbete och kommunikation upplevde en oförändrad hög produktivitet efter flytt. Produktiviteten skattades också högre bland chefer och anställda där spontana möten var av stor betydelse för deras arbete. Forskargruppen betonar att det är viktigt att ta hänsyn till typ av arbetsuppgift hos de anställda vid planering och implementering av aktivitetsbaserad kontorsmiljö.
Resultaten visade inte någon skillnad i hälsoutfall mellan de två kontorsgrupperna efter flytt. Däremot skattade medarbetare som flyttade till ABK en minskad sittkomfort och försämrad arbetsställning, vilket belyser de ergonomiska utmaningarna i ABK, menar forskarna. Resultat från studien visade även en ökad störning av ljud och brist på avskildhet efter flytt till ABK. Detta verkar vara ett vanligt förekommande problem och bör åtgärdas redan i planeringsstadiet genom att till exempel planera in tillräckligt med separata rum och tysta zoner för enskilt arbete.
Läs mer om resultaten från AktiKon-studien:
