Cirka 14 procent av den yrkesverksamma befolkningen i Sverige uppger sig ha någon form av funktionsnedsättning, till exempel nedsatt syn eller hörsel, rörelsenedsättning eller någon form av psykisk funktionsnedsättning. Statistik visar också att fördelningen på arbetsmarknaden är likartad, det vill säga funktionsnedsättningar är vanliga och förekommer inom både offentlig och privat sektor (1).
En angelägen fråga är hur arbetsmiljön kan stödja individer utifrån deras egenskaper, hälsa, funktionsnedsättning och de arbetsuppgifter som ska utföras. Med utvecklingen av nya kontorsmiljöer och nya arbetssätt är det viktigt att undvika att miljön gör funktionshinder mer påtagliga och problematiska, vilket kan leda till minskad produktivitet och försämrad hälsa.
Tidigare forskning tyder på att anpassning och stöd på arbetsplatsen har stor betydelse för möjligheten att delta i arbetslivet (2). Anställda efterfrågar generellt stöd på arbetsplatsen i form av flexibilitet avseende arbetstider och tillgängliga arbetsstationer. Tyvärr rapporterar personer med funktionsnedsättning att behoven av stöd på arbetsplatsen ofta är otillfredsställda (3). Det har också framkommit könsskillnader vad gäller stöd på arbetsplatsen. Enligt en nyligen genomförd studie var kvinnor mer benägna att rapportera otillfredsställda behov jämfört med män. Det har också rapporterats rädsla att särbehandlas och att förlora karriärutvecklingsmöjligheter (3). Forskning gällande individuella behov och arbetsanpassning är fortfarande begränsad, särskilt för specifika typer av kontorsmiljöer.
Preliminära resultat från en studie av aktivitetsbaserad kontorsmiljö (4), där man genomförde individuella intervjuer av medarbetare med olika typer av funktionsnedsättningar, visade att möjlighet till anpassning varierade, men angavs av flera som begränsad på grund av brist på enskilda rum och tysta zoner. Flera uppgav enskilt rum som den optimala arbetsmiljön utifrån behov. De intervjuade angav problem i den aktivitetsbaserade kontorsmiljön med minskad produktivitet i arbetet och besvär såsom koncentrationssvårigheter, mer huvudvärk, tinnitus, trötthet och stress.
Det är viktigt att det finns acceptans på arbetsplatsen för att vi har olika förutsättningar och behov. Väl fungerande system för att fånga upp individuella behov och möjliggöra anpassningar är en förutsättning för att en aktivitetsbaserad kontorsmiljö ska fungera bra för alla. Tillgången till stödytor och andra resurser behöver tillgodoses, inklusive möjlighet till fasta arbetsplatser för personer med särskilda arbetsuppgifter eller särskilda behov, där behoven inte kan tillfredsställas bra på annat sätt.
Referenser:
1. Statistics Sweden, The labour market situation for people with disabilities 2020. Information about education and labour market (IAM) 2021:2.
2. Anand P, Sevak P. The role of workplace accommodations in the employment of people with disabilities. IZA J Labor Policy 6, 12 (2017). doi:10.1186/s40173-017-0090-4.
3. Jetha A, Gignac MAM, Ibrahim S, Martin Ginis KA. Disability and sex/gender intersections in unmet workplace support needs: Findings from a large Canadian survey of workers. Am J Ind Med. 2021;64(2):149-161. doi:10.1002/ajim.23203.
4. Slunga Järvholm L, Pettersson-Strömbäck A, Bodin Danielsson C, Nordin M, Öhrn M, Harder M, Olsson T, Walström V. Slutrapport från AKTIKON-PROJEKTET i Örnsköldsviks kommun. Yrkes- och miljömedicin vid Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet; 2018.
