Exponering av ljus dagtid har den viktiga funktionen att reglera vår dygnsrytm och därmed även vår största återhämtningskälla – sömnen. Dagsljus har därutöver visat sig främja kognitiv prestation, humör och pigghet, som tillsammans bidrar till en upplevelse av välbefinnande och kan ha god effekt på vår arbetsprestation. Det råder en trend i den industrialiserade delen av världen att allt mer arbeta inomhus, under en allt större del av dagen, och därtill ligger dagsljusnivåer på arbetsplatser ofta under rekommenderade värden. Risken med detta är främst störningar i dygnsrytmen, vilket försämrar återhämtande sömn, ökar symtom på depression samt ökar trötthet dagtid. Positiva hälsoeffekter har däremot påvisats i interventioner som handlat om att öka mängden ljus på arbetsplatser, såväl dagsljus som elektriskt ljus. Interventionerna har exempelvis handlat om att installera starkare belysning, eller att låta personer som arbetar i fönsterlösa rum vistas en kortare stund vid fönster. Här kan noteras att dagsljus på flera områden överträffar elektriskt ljus när det kommer till hur effektiv inverkan det har på hälsan. Sammantaget finns det behov av att ta mer hänsyn till ljusförhållanden i våra arbetsmiljöer, allt ifrån hur arbetsplatser byggs och utformas, till hur rekommendationer för ljusexponering bör se ut, och hur tillförlitliga mätmetoder av ljusförhållanden kan utformas.
Några intressanta rekommendationer från Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning 2019:2:
- För friska försöksgrupper räcker 30 minuters exponering för dagsljus för att upprätthålla en stabil dygnsrytm.
- Exponering på förmiddagar ger bäst effekt för dygnsrytm och humör, och effekterna är skönjbara ner till 10 minuters exponering.
- För skiftarbetare har man sett att så lite som 10 minuters ljusexponering under hemfärd på morgonen bidrar signifikant till att de inte vänder på dygnet.
- Under den mörkare delen av året kan arbetstagare förslagsvis erbjudas möjlighet att flytta sitt arbete till en plats med mer dagsljus på morgonen eller få tillgång till ökat elektriskt ljus på förmiddagen, exempelvis ljusterapilampor.
- För arbetstagare som riskerar att få depressiva symtom under den mörka årstiden rekommenderas att arbetsgivaren erbjuder en ljusbox eller motsvarande så att den sammanvägda ljusmängden uppgår till terapeutiska nivåer.
- Arbetstagare som har liten dagsljusexponering kan uppmuntras att på lediga dagar ha en ökad utomhusvistelse, observera dock att lång utomhusvistelse på lediga dagar bara till viss del kan kompensera för besvär som beror på kort utomhusvistelse på arbetsdagar.
Länkar:
Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning 2019:2. Dagsljuskrav och utblick på arbetsplatsen: effekter på hälsa och beteende
