TEMA: Ett jämlikt och rättvist arbetsliv
Det finns många vinster med ett inkluderande, jämlikt och rättvist förhållningssätt i arbetslivet. I en miljö där alla får komma till sin rätt och där mångfald får råda gynnas trivsel och kreativitet, och dessutom kan lönsamhet och effektivitet öka. I den svenska lagstiftningen finns regler och bestämmelser som främjar rättigheter och möjligheter, och som motverkar att diskriminering sker. Arbetsgivare har enligt diskrimineringslagen ansvar för att vidta aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Det betyder att arbetsplatser enligt lag behöver jobba med förebyggande och främjande insatser för att motverka diskriminering. Lagen innehåller också direkta förbud mot diskriminering av enskilda individer.
Diskriminering får alltså inte förekomma, varken i arbetslivet eller i samhället i stort. Och ändå uppstår ofta skillnader i praktiken, i exempelvis representation, löner, villkor och möjligheter, och vid rekrytering. För att bättre förstå varför diskriminering sker kan vi behöva titta på några centrala och förklarande begrepp.
Jämlikhet och diskrimineringsgrunder
Jämlikhet handlar om lika värde mellan alla olika grupper i samhället. Rätten att bli behandlad lika är en mänsklig rättighet enligt artikel 1 i FN:s deklaration. Där står att "Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter". I Sverige skyddas detta intresse genom exempelvis diskrimineringslagen som specificerar sju grunder på vilka diskriminering inte får förekomma. Områdena är "uttömmande", vilket innebär att diskriminering som sker på grund av andra egenskaper inte är diskriminering i lagens mening. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, och ålder. Angående begreppet jämställdhet så inryms det i begreppet jämlikhet men innebär som bekant lika villkor, inflytande och makt mellan könen. Jämställdhet lyfts ut från jämlikhetsbegreppet då det kräver särskild uppmärksamhet och riskerar att falla bort i det större paraplybegreppet.
Normer och makt
Normer utgörs av föreställningar som ofta är så självklara att vi inte upptäcker dem förrän de bryts eller ifrågasätts. Om normer inte uppmärksammas är risken större att vi omedvetet agerar på ett sätt som stödjer den gängse normen och som därmed riskerar att bidra till begränsningar, exkludering och diskriminering. Det finns flera rådande normer i samhället – könsnorm, tvåsamhetsnorm, funktionalitetsnorm och vithetsnorm är några exempel. Personer som ingår i dessa normer slipper en del av risker och utmaningar som de som inte uppfyller normen möter. Det finns makt i att tillhöra normen i samhället, att vara det normala eller förväntade, och på så vis är normer och makt relaterade. Genom att undersöka normer och makt på en strukturell nivå går det att få fatt på mönster och orättvisor som drabbar olika grupper, och därmed blir det möjligt att motverka och förhindra att detta sker. Det är av samma anledning en poäng att själv, på ett individuellt plan, reflektera över sin egen situation och sina egna privilegier. På arbetsplatser går det att jobba med normkritik genom att skapa en dialog och öppenhet kring hur exempelvis språk, bild och text används inom organisationen och i bilden utåt.
Intersektionalitet
Ordet intersektionalitet kommer från engelskans "intersection" som betyder vägkorsning eller genomskärning. Att använda ett intersektionellt perspektiv handlar om att analysera hur flera och olika maktordningar samspelar och påverkar i en viss situation. När detta synliggörs ger det ofta en nyanserad och mer heltäckande bild av en situation, och vi får en bättre förståelse för hur olika maktordningar påverkar våra förutsättningar i samhället och livet. Områden som kan tas med i intersektionell analys är kön, utbildningsnivå, socioekonomisk status, etnicitet etc. En högutbildad svenskfödd kvinna har som exempel andra förutsättningar i det svenska samhället jämfört med en invandrad kvinna som saknar utbildning. Detta illustrerar vikten av att sammanväga flera faktorer för att förstå privilegier, makt och inflytande, istället för att endast se till enstaka kategorier, exempelvis man/kvinna.
För mer intressant läsning, se:
Diskrimineringsombudsmannen: do.se
Faktabladet Arbetsgivarens aktiva åtgärder
Skriften Hundra möjligheter att rekrytera utan att diskriminera
Jämställdhetsmyndigheten: jamstalldhetsmyndigheten.se
