top of page

Minoritetsstress

Inom ramen för vårt tema om ett jämlikt och rättvist arbetsliv ska vi i veckans blogginlägg fokusera på ämnet "minoritetsstress". Vad är det och hur kan vi hantera det på våra arbetsplatser?


Minoritetsstress är den typ av stress som den som avviker från normen i samhället kan uppleva. Det handlar om en stress och oro att bli behandlad annorlunda på grund av negativa stereotyper och erfarenheter som har att göra med den egna sociala grupptillhörigheten.


Stressen byggs ofta upp genom upplevelser av negativ särbehandling i olika situationer, det kan handla om såväl hot och våld, som diskriminering eller annan utsatthet. Där personen därefter får en oro för att detta ska ske igen. Konsekvenser av denna oro kan visa sig i beteenden att till exempel förekomma, ligga steget före, vara skärpt eller "ha radarn på".


Hur mycket stress en person känner varierar och är såklart individuellt, men för vissa kan det innebära en kronisk upplevelse av stress utifrån en ständigt närvarande risk att drabbas av negativa förväntningar eller nedvärderingar. Kronisk stress kostar på hälsan och erfarenheterna kan också leda till att en accepterar samhällets negativa föreställningar som en del av den egna självbilden.

Subtila uttryck för en orättvis behandling kan vara när en person får frågan om vart hen kommer ifrån egentligen, eller kommentaren om att hen pratar språket så bra. För den som frågar behöver inte avsikten vara att diskriminera eller såra, kanske snarare tvärtom att visa sitt intresse, men för den som blir kommenterad handlar det om ett annorlundagörande och upprepad utsatthet för andras klumpigheter. Ett sätt att komma runt detta är att snarare prata om och lyfta likheter och det vi har gemensamt hellre än det som bidrar till olikgörande. Det kan handla om vädret, utbildning, yrke, nyheter eller annat som bygger på det som förenar oss.

När vi är normmedvetna och normkritiska, det vill säga när vi granskar och förstår vilka normer vi själv tillhör och vad det kan medföra, motverkar vi risken att omedvetet exkludera och diskriminera. Genom att reflektera och försöka fatta rättvisa beslut gör vi skillnad i praktiken. Det är ju inte normerna – de implicita föreställningarna – som gör skillnad för arbetsliv och samhälle, utan vårt aktiva handlande!

Förslag på frågor att reflektera kring på arbetsplatsen:

– I vilka situationer ställs vi inför problematiken kring minoritetsstress?

– Vad fungerar bra respektive behöver utvecklas i dessa situationer?

Tips för mer information:

Rapporten "Minoritetsstress i praktiken" är framtagen inom ramen för projektet Vidga normen i praktiken och ger en bra översikt över ämnet. Du hittar den här.

Hanna Wallensten är psykolog och föreläser om minoritetsstress, rasism, normer och inkludering. Hon kan bland annat höras här i Sommar i P1 från 2021.



Senaste inlägg

Visa alla

Comments


bottom of page