TEMA: Ett jämlikt och rättvist arbetsliv
I Sverige har vi under många år arbetat för att få till ett jämställt arbetsliv. På den svenska arbetsmarknaden finns idag en jämn representation av kvinnor och män. Ändå karaktäriseras vårt arbetsliv av könssegregering till olika sektorer och yrken. Flera studier och rapporter visar att kvinnor och män utsätts för olika risker och brister i sin arbetsmiljö. Det är exempelvis känt att kvinnors sjukskrivningstal är betydligt högre än männens för diagnoser som belastningsskador och psykisk ohälsa. Enligt Försäkringskassan (2020) löper kvinnor idag en klart förhöjd risk i jämförelse med män att drabbas av sjukdom och arbetsbortfall kopplade till stressrelaterad psykisk ohälsa. Samtidigt råkar män ut för fler döds- och arbetsplatsolyckor än kvinnor (Arbetsmiljöverket, 2020).
Forskning visar att alla organisationer består av mer eller mindre ojämlika förhållanden, där intersektionaliteter som kön, klass och etnicitet (race) samspelar och påverkar (se gärna föregående blogginlägg om begrepp). Ojämställda arbetsplatser kännetecknas av att det finns systematiska skillnader som grundar sig i makt och kontroll, resursfördelning, delaktighet i beslut och möjligheter till karriärutveckling. I praktiken kan det ta sig i uttryck i form av att kvinnors och mäns arbetsuppgifter värderas olika, bristande kontroll över arbetet och delaktighet i viktiga beslut samt olika möjligheter till lärande, hälsa och utveckling i arbetet.
Kunskap, aktiv reflektion och diskussion som verktyg för att lyckas
En av utmaningarna för att kunna bedriva ett jämställt och främjande arbetsmiljöarbete ute på våra arbetsplatser är att öka kunskapen inom området. Det behövs även verktyg för att kunna synliggöra hur jämställda eller ojämställda vi faktiskt är och hur det kan yttra sig i praktiken på system-, organisations-, grupp- och individnivå.
Att synliggöra ojämställdhet kan vara svårt då det ofta behöver innefatta att vi sätter blicken på oss själva och granskar hur våra egna underliggande attityder, värderingar och normer påverkar våra beteenden. Oftast är våra attityder, värderingar och beteenden grundade i vår inlärningshistorik som är färgad av och innystad i den rådande struktur, kultur och logik vi befunnit och kanske befinner oss i. Dessa kan vara svåra att få syn på och reflektera kring. En metafor att använda kan vara fisken som förmodligen inte ens vet om att det är vatten den simmar i, då vattnet är dess naturliga element.
Då våra etablerade värderingar, synsätt och beteenden tenderar att normaliseras i och av det sammanhang och den miljö vi befinner oss i behöver vi hitta verktyg som på ett systematiskt och effektfullt sätt kan hjälpa oss att synliggöra och arbeta med jämställdhetsfrågor ute på våra arbetsplatser. Genom kunskap och reflektion med stöd av strukturerade och konkreta frågor kan vi ta oss från slentrianmässigt tänkande till aktiv och djupare reflektion och använda det som verktyg. Vi behöver använda den kunskap som finns och på ett systematiskt sätt reflektera och synliggöra hur den kan användas på våra arbetsplatser på ett sätt som balanserar perspektivisering av jämställdhet på såväl individ- och grupp- som organisations- och systemnivå.
Ett exempel på ett konkret reflektions- och dialogverktyg är
Genusmedvetet arbetsmiljöarbete, framtaget av Sunt Arbetsliv.
I foldern ”Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män?” finns exempel på hur du som arbetsgivare kan höja kvaliteten i arbetsmiljöarbetet med ett genusperspektiv. I sammanställningen finns konkreta frågor som man kan använda sig av för att synliggöra eventuella risker och brister i arbetsmiljön och som man sedan kan arbeta vidare med.
För övergripande kunskapssammanställning från Arbetsmiljöverket, se ”Kvinnors och mäns arbetsvillkor”.
Vi inom NorBet vill också redan nu tipsa om ett framtida webbinarium den 25 maj med Sandra Lindström, leg psykolog och föreläsare som kommer att föreläsa om den ojämställda stressen där vi också får chans att reflektera kring ämnet ytterligare. Mer information och anmälan kommer på bloggen under april månad.
