Den 1 juni 2021 ersattes AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering med föreskriften Arbetsanpassning (AFS 2020:5). NorBet har pratat med rehabkordinatorerna på stressrehabiliteringen vid Norrlands universitetssjukhus och fått deras tankar om vad den uppdaterade versionen innebär.
- Vi upplever den nya AFS:en som tydligare gällande arbetsgivarens ansvar i arbetsanpassning utifrån medarbetarens behov, närhelst dessa behov uppstår. Det är specificerat att anpassningar kan vara tillfälliga eller varaktiga utifrån en bedömning av behoven. Det framgår också att behovet av arbetsanpassning inte behöver vara kopplat till sjukdom eller rehabilitering.
De olika exemplen som tas upp på anpassningar i arbetet gör att arbetsgivaren får en vägledning i hur man kan tänka. Det finns också en god hänvisning till kompetensansvaret och att arbetsgivaren ska ta stöd utifrån om det saknas kompetens på arbetsplatsen gällande arbetsanpassningar.
Även processen har tydliggjorts; kring undersökning, anpassning, uppföljning samt vikten av dialog med medarbetaren – dennes delaktighet. Både för patienten och arbetsgivaren förtydligas att oavsett orsak och arbetsgrad har man rätt till anpassningar.
För oss rehabkordinatorer på stressrehabiliteringen innebär förändringen att vi tydligare kan visa för arbetsgivaren att denne har ett ansvar gällande arbetsanpassning i arbetet. Exempelvis kan vi tydliggöra för arbetsgivaren att även de patienter som har behov av arbetsanpassning och arbetar deltid också inkluderas i föreskriften.
Om du vill läsa föreskriften Arbetsanpassning AFS 2020:5 kan du göra det här.
Arbetsmiljöverket har tagit fram en text som ger vägledning om arbetsanpassning och den hittar du här.
Länkar
Comments