top of page

Långvariga effekter av utmattning

Ny forskning visar att långtidseffekterna av utmattning är stora.

– Vi människor har våra biologiska begränsningar och det är dags att arbetslivet anpassas efter det, säger Susanne Ellbin, specialistpsykolog.

Porträttbild på Susanne Ellbin
Susanne Ellbin, specialistpsykolog vid Institutet för stressmedicin

Institutet för stressmedicin i Göteborg gör just nu en långtidsuppföljning av patienter som behandlats för utmattningssyndrom för minst sju år sedan.


– Det är fortfarande en relativt ny diagnos och detta är den hittills längsta uppföljningen, säger Susanne Ellbin, specialistpsykolog som arbetat med patientgruppen och nu forskar på den.


Två studier från forskningsprojektet visar att en tredjedel av de som behandlats för utmattning fortfarande uppfyller kriterierna för diagnosen hela sju år senare. En ännu större andel upplever nedsatta kognitiva funktioner och sämre fungerande i vardagen.


– De har färre utåtriktade aktiviteter, mindre socialt liv och orkar utföra mindre på sin fritid än den friska kontrollgruppen. Det är alarmerande, säger Susanne Ellbin.


Samtidigt visar studierna att de allra flesta är i arbete. Hur hänger det ihop?


– Presterar man sämre på arbetet? Eller tar man ut sig på jobbet och orkar inget mer efter det, funderar Susanne Ellbin. Kanske byter man arbetsuppgifter eller går ner i arbetstid? I så fall är det stora resurser som går förlorade i samhället.


Forskningsprojektet ska härnäst titta på hur många av utmattningspatienterna som har bytt jobb och man har även gjort djupintervjuer om vad de själva tänker bidrog till utmattningen och hur livet förändrats sedan dess. Det kommer också en studie där man jämför objektiv kognitiv funktion med upplevelsen av den samt undersökning av personlighetsfaktorer som perfektionism och överengagemang hos dessa personer.


Läs mer:


De två studier som refereras:




Senaste inlägg

Visa alla

Comments


bottom of page