top of page

Återhämtning – så mycket mer än semester!

Semester kan vara en fantastisk möjlighet till hälsa, välmående och återhämtning – särskilt om den varit en källa till glädje och avslappning, och du kunnat koppla bort tankar på arbetet. Forskning framhåller att återkommande perioder av semester kan bidra till en mer hållbar arbetshälsa, att det är viktigt med lagstadgad möjlighet till ledighet och att semester kan skydda anställdas välbefinnande. Gott så, men hur gör vi när den där stunden av avbrott i vardagen är slut, när vi kommer tillbaka till arbetet och ruljangsen drar igång? Det finns nämligen också forskning som visar att semesterns effekter inte är särskilt långvariga, att de positiva hälsoeffekterna så snart som inom bara några veckor kan ebba ut.


Med den kunskapen kan en fundera över hur det fortsatta självomhändertagandet behöver se ut. Vad behöver jag för att fungera väl i arbete och vardag, mitt i det som händer och krävs? Vi har i tidigare blogginlägg beskrivit att det vid återgång i arbete efter semester är bra att undvika allt för hög arbetsbelastning och stress, eftersom vi då snabbare går miste om semesterns goda effekter. Ett annat område som lyfts fram är betydelsen av regelbunden återhämtning i vardagen som en viktig faktor för hållbart välbefinnande och som skydd mot ohälsosam stress. Återhämtning kan alltså vara så mycket mer än "bara" ett semesteravbrott, det är snarare något som bör ske dagligen, veckovis och vara återkommande för att ge de bästa effekterna!


Några exempel på sådant som kan bidra till återhämtning:

  • Sömn

  • Fysisk aktivitet

  • Avspänningsövningar

  • Aktiviteter som en gillar och tycker om

  • Socialt stöd och sociala aktiviteter

  • Beslutsutrymme

  • Distans till arbetet efter arbetsdagens slut

  • Natur


En annan aspekt av återhämtning är att den kan behöva se olika ut beroende på vilken belastning som varit. Psykologen och författaren Niclas Almén beskriver principen att vi efter belastning behöver återhämta just de resurser som förbrukats. Om det handlar om mental belastning behöver hjärnan återhämta sig, till exempel genom att stilla tankarna under en kort promenad, blunda en stund för att vila från intryck, ha tystnad omkring sig, eller ta en paus och andas några lugna andetag. Om det handlar om fysisk belastning behöver vi istället vila kroppen, ta det lugnt och bygga upp energin på så vis. Handlar det mer om känslomässig belastning i form av exempelvis oro och dåligt samvete kan det behövas återhämtning genom att prata med någon, få socialt stöd eller ha tid för dig själv, en stund av egentid.


Inför höstens milstolpar får vi försöka påminna oss om vikten av regelbunden och ändamålsenlig återhämtning!


PS. Under vecka 34 kommer en stresskonferens att hållas i Umeå. Vi återkommer med rapport i ett blogginlägg om ett par veckor!


Vidare läsning om återhämtning:

Sonnentag, S., Hayden Cheng, B. & Parker, S.L. (2022). Recovery from Work: Advancing the Field Toward the Future. Annual Review of Organizational Psychology and Organizational Behavior. https://doi.org/10.1146/annurev-orgpsych-012420-091355


Almén, N. (2021). Återhämtningsguiden. Må bra trots stress och press. Natur och kultur.


Bild av 二 盧 från Pixabay

Senaste inlägg

Visa alla

Comments


bottom of page