• NorBet

Undersöker jobben som gör oss sjuka

TEMA: HÅLLBART ARBETSLIV


Ny forskning hoppas kunna ge säkrare svar på vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som leder till psykisk ohälsa. Den första studien i projektet visar att möjligheter att påverka vårt arbete är särskilt viktigt för att förebygga depression.

Vi har identifierat luckor i tidigare forskning och vill fylla de luckorna, säger Daniel Falkstedt, projektledare.


Det har tidigare gjorts mycket forskning om vad i arbetet som får oss att må dåligt men ändå tycker man sig inte veta så mycket om vilka slutsatser det går att dra.

Porträttbild på Daniel Falkstedt
Daniel Falkstedt, projektledare och docent i folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet

I litteraturgenomgångar har man sett att många studier har felkällor som gör resultaten svagare. Om man sätter igång insatser i arbetet utifrån resultat som i själva verket är osäkra så riskerar de att bli ett slag i luften, säger Daniel Falkstedt som är projektledare och docent i folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet.


I det nya forskningsprojektet "Förekomsten av psykisk ohälsa i relation till yrken och exponeringar i arbetsmiljön bland svenska kvinnor och män: ett longitudinellt perspektiv" används register med en stor del av Sveriges befolkning. Man använder sig även av jobbexponeringsmatriser som utifrån tidigare arbetsmiljöundersökningar ger en genomsnittlig arbetsmiljöpoäng för varje yrke. Dessa mäts vid en tidpunkt och sedan jämför man med vårdinsatser för psykisk ohälsa vid en senare tidpunkt. Det nya är alltså att i princip den hela arbetande befolkningen ingår samt att man använder klinisk data istället för självskattningar som är vanligt inom detta forskningsområde.


Det går också att kontrollera för tidigare psykiatrisk problematik. Det kan ju även vara så att personer med psykisk ohälsa ansamlas i yrken med sämre arbetsmiljöer. Vi hoppas kunna ge säkrare kunskap om vad som kommer först: arbetsmiljön eller ohälsan, säger Daniel Falkstedt.


Depression, alkoholrelaterade diagnoser och eventuellt suicidförsök är diagnoser som ska studeras.


I projektets första publicerade studie "Psychosocial working conditions and the risk of diagnosed depression: a Swedish register-based study", med Melody Almroth som huvudförfattare, tittade man på vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som ger ökad risk för sjukhusvård för depression. Det visade sig vara låga möjligheter att påverka och styra sitt arbete som var den enda tydliga riskfaktorn.


Inom arbetsmiljöforskning används ofta krav-kontrollmodellen och det finns olika uppfattningar bland forskare om hur viktiga de två dimensionerna är i jämförelse med varandra. Detta resultat är ett argument för att det är främst kontroll, alltså påverkansmöjligheter, som är viktigast, säger Daniel Falkstedt.


Forskningsresultaten från projektet har alltså betydelse för hur man i framtiden kan organisera arbeten för att förebygga psykisk ohälsa.


Läs mer:

Mer information om forskningsprojektet


Studien Psychosocial working conditions and the risk of diagnosed depression: a Swedish register-based study:

Psychosocial working conditions and the
Download • 302KB


0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla