Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i arbetslivet

Att arbeta i en arbetsmiljö anpassad till majoriteten av medarbetarna är en utmaning om man har ett annat sätt att fungera. För personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan individuella anpassningar i arbetsmiljön spara energi och förebygga ohälsa.

NPF är ett samlingsnamn för de diagnoser som beskriver funktionssätt där hjärnan bearbetar och processar information annorlunda jämfört med majoriteten, vilket får konsekvenser i vardagen. De vanligaste funktionsnedsättningarna eller, alternativt uttryckt, funktionsvariationerna är adhd, autism, Tourettes syndrom och språkstörning. Knappt 2 procent* på arbetsmarknaden har en NPF.

Vilka konsekvenser som funktionsvariationen får i arbetslivet beror på individuella faktorer och det sammanhang/den arbetsmiljö som personen befinner sig i. NPF är inte en homogen grupp, inte ens om personerna har samma diagnos. I teorin låter det som en självklarhet men i praktiken behandlas individer ofta på gruppnivå. Det är inte ovanligt att personer utan diagnos tar sig tolkningsföreträde och drar felaktiga slutsatser. En felaktig slutsats kan exempelvis vara att "alla med autism har svårt för ögonkontakt och bristande social förmåga, och uppvisar personen inte dessa symtom har den nog inte autism". Många personer med NPF har tränat hela livet på att försöka maskera beteenden som omgivningen upplever som avvikande.

Arbetsmiljön är anpassad och utformad efter en hjärna som bearbetar information som majoriteten. Att utföra arbete tar energi från alla människor oavsett funktionssätt. Har man en NPF kan man generellt säga att det går åt mer energi än för andra att göra samma saker.

Konsekvenser av att arbetsmiljön kräver för mycket kan visa sig i form av att personen inte längre lever upp till de krav som ställs på arbetsprestationen, konflikter med kollegor eller återkommande sjukfrånvaro. Det finns också personer med NPF som har ett välfungerande arbetsliv men sedan går hem och kollapsar efter arbetsdagens slut. Fritiden ägnas till återhämtning och i hemmet saknas både struktur och rutiner.

Personer med NPF har en sårbarhet för att utveckla psykisk ohälsa. En arbetsmiljö anpassad efter funktionssätt ger ett mer hållbart arbetsliv. Individuella arbetsanpassningar kan hjälpa många med NPF. Vanliga anpassningar kan vara att slippa jobba i kontorslandskap, inte behöva sitta med på exakt alla möten eller förberedas tidigt på förändringar i arbetet.

Som chef och kollega till en person med NPF är det bra att ha kunskap om diagnosen och vad den innebär. Många med NPF vågar inte berätta om diagnosen av rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser. En inkluderande arbetsmiljö där olikheter inte bara accepteras utan uppskattas underlättar för personer att våga berätta.

Den 14 oktober erbjuder NorBet ett webbinarium om arbetsmiljö för personer med autism men innehållet är användbart även för de som arbetar med andra diagnoser inom NPF. Läs mer om webbinariet och anmäl dig här.

*Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning (SCB 2019).

Lästips:

För den anställde med NPF - Riksförbundet Attention

För arbetsgivaren - Riksförbundet Attention

Guide till inkluderande arbetsplatser - SKR