• NorBet

God kognitiv förmåga även högre upp i åldrarna

TEMA: HÅLLBART ARBETSLIV


NorBet skrev tidigare om vilka faktorer som kan få äldre att vilja stanna kvar i arbetslivet efter pension (läs mer här). En faktor som nämns är hur arbetsplatsen ser på åldrande. Äldre riskerar att tillskrivas egenskaper som inte stämmer överens med deras faktiska förmågor. Ett exempel på hur fel det kan bli är om man likställer att en persons tankemässiga förmågor, kognitionen, åldras i samma takt som det fysiska utseendet. Kognitionen har ett eget åldrande som inte följer det yttre utseendet. Den senaste äldreforskningen visar att den kognitiva förmågan förändras över tid men just försämringar är främst kopplade till sjukdom och ohälsa. Förvisso ökar risken att drabbas av sjukdom och ohälsa i takt med stigande ålder, men har man hälsan i behåll kan de kognitiva funktionerna vara relativt stabila fram till 60–70 årsåldern. Det är en viktig aspekt att komma ihåg när det gäller synen på äldre i arbetslivet både för den äldre arbetaren själv och dess omgivning.


Hjärnan förändras genom hela vuxenlivet och kognitionen likaså, nervceller faller bort och tillkommer, men hur detta påverkar hjärnan varierar och sker ojämnt. Exempelvis påverkas den kognitiva snabbheten och reaktionsförmågan tidigare än andra kognitiva förmågor.


I åldrandeforskningen delar man upp kognitivt åldrande i primärt/normalt, sekundärt/sjukdomsrelaterat och tertiärt åldrande. Vid normalt kognitivt åldrande påverkas en persons förmåga till kognitiv snabbhet, egenupplevda minnen eller vad man kan kalla "dagboksminnet", mer avancerade problemlösningsförmågor, logisk och rumslig förmåga.


Figur över åldrande
Figur från Friska arbetsplatser för kvinnor och män i alla åldrar, kunskapssammanställning 2016:8

När personen sedan drabbas av ohälsa, vilket förr eller senare drabbar de allra flesta, talar vi om sekundärt åldrande, då påverkas dessutom de språkliga förmågorna och faktaminnet. I det sista steget av den kognitiva åldrandeprocessen, det vill säga slutfasen i en människas liv, påverkas samtliga kognitiva förmågor. Desto högre upp i åldern en person kommer desto mer sannolikt är det att hjärnans normala åldrande överskuggas av det andra och sista steget i åldrandeprocessen.

Forskning visar att den kognitiva förmågan gynnas av att individen haft ett arbete som inneburit komplexa kognitiva utmaningar, både sett till arbetsuppgifter och socialt. Hjärnans förmåga att kompensera förlorad kognitiv förmåga kallas kognitiv reserv och varierar från person till person. Det innebär att den kognitiva förmågan kan bibehållas under längre tid då det finns mer att "ta av". Att genom livet stimulera hjärnan, exempelvis med utmaningar i arbetslivet hjälper till att behålla och öka på den kognitiva reserven.


Hur det kognitiva åldrandet tar sig uttryck i vardagen/på arbetet beror däremot inte endast av den kognitiva reserven. En person kan kompensera för försämrad tankemässig förmåga med hjälp av kompensatoriska strategier, exempelvis skriva upp information i en kalender och hålla på sina (arbets)rutiner. Strategierna gör det möjligt för personen att spara energi som i stället kan läggas på mer komplexa och därigenom mer kognitivt krävande uppgifter. Att utveckla kompensatoriska strategier för brister i kognitionen ska inte underskattas.

Det finns som nämnt fördelar med att ha ett arbete då det kan innebära stimulans och bidra till att vidmakthålla eller i bästa fall öka den kognitiva kapaciteten. För en åldrande person i arbetslivet är detta viktig information. En persons kronologiska ålder är med andra ord inte ett bra mått för att avgöra hur länge en person kan stanna i arbetslivet.


Däremot är det viktigt för den äldre arbetstagaren och dess omgivning att anpassa och acceptera läget så som det är. Hjärnan förändras och det kommer exempelvis gå långsammare. För visst ställer det till med problem när det i arbetslivet finns förväntningar från personen själv och omgivningen att upprätthålla ett visst tempo eller prestera som normen. Det gäller inte bara för äldre utan också arbetsföra människor med andra kognitiva nedsättningar till följd av exempelvis sjukdom, såsom utmattning eller medfödda funktionsvariationer. Den meningen får både avrunda och bli en cliffhanger till till NorBets nästa tema som tar vid om några veckor.

Läs mer:

Friska arbetsplatser för kvinnor och män i alla åldrar, kunskapssammanställning 2016:8





0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla