• NorBet

Dolda funktionsnedsättningar i arbetslivet

För personer som har en dold funktionsnedsättning är det inte självklart att berätta om sin funktionsnedsättning för kollegor och/eller arbetsgivare. Det är vanligt att känna oro när beslutet om att berätta eller inte ska fattas. Att berätta öppnar å ena sidan upp möjligheten för personen att få stöd och nödvändiga arbetsanpassningar, samt gör att personen själv slipper ljuga. Å andra sidan riskerar personen begränsningar i karriärutvecklingen, att möjliga anställningar uteblir och att få sin arbetsvilja ifrågasatt av andra på arbetsplatsen. Hur personen med dold funktionsnedsättning väljer att göra påverkas av tidigare erfarenheter av att berätta för andra och av vad personen tror kommer bidra till känslan av att vara inkluderad på arbetet. För att bevara bilden av sig själv och behålla kontrollen över den, är det vanligt att antingen berätta för några utvalda på arbetet eller att bara delge viss information om sin funktionsnedsättning.


Maria Norstedt, fil. dr i sociologi, har i sin forskning med hjälp av djupintervjuer velat öka förståelsen för varför personer med dolda funktionsnedsättningar befinner sig i en utsatt position i arbetslivet i svensk kontext. Hon har intervjuat tio personer med olika typer av dolda funktionsnedsättningar.


Nedan följer en kort beskrivning av de teman som Maria Norstedt presenterar i sin forskning.


Att passera – att inte passera

En dold funktionsnedsättning innebär, till skillnad från en synlig funktionsnedsättning, privilegiet att själv kontrollera vad, för vem och när/om man berättar. På så vis behöver personen med funktionsnedsättningen inte avslöja sin tillhörighet till en minoritetsgrupp. Personen kan till synes passera för att ingå i massan på arbetsplatsen och dömas av omgivningen därefter. Det kan leda till en inre konflikt för personen med dold funktionsnedsättning där bilden av en själv inte stämmer överens med den bild som syns utåt.


Att vara annorlunda – att vara normal

Om personen väljer att berätta om sin funktionsnedsättning på arbetet öppnar det upp för att arbetsgivaren kan tillgodose behovet av arbetsanpassningar. Samtidigt ställs personen utanför det som anses "normalt" på arbetet. Personer i studien ger uttryck för en rädsla för och risk att särbehandlas. Hur individen väljer att dela informationen om sin funktionsnedsättning ställs i relation till den rädslan/risken och behovet av/önskan om anpassningar. För många medför kampen att inte avvika på arbetet på grund av sin funktionsnedsättning, att innehållet på fritiden påverkas (ofta begränsas) eftersom personen lagt all sin energi på arbetet.


Arbetsvilja – arbetsovilja

Det räcker inte för personer med dold funktionsnedsättning att ingå i produktiviteten eller lönearbetet. Om arbetsanpassningar görs på grund av de särskilda behov som funktionsnedsättningen medför riskerar den funktionsnedsatta att upplevas som ovillig att arbeta av kollegor. Detta eftersom exempelvis anpassade arbetstider avviker från det normala.


Att stanna kvar – att hoppa av

Det kan få konsekvenser för karriären om personen med den dolda funktionsnedsättningen har negativa erfarenheter av att berätta på arbetet. Det kan handla om att personen själv förändrar (sänker) de egna förväntningarna på prestation under karriären. Det finns även en risk att karriären stagnerar när möjligheter såsom ökat ansvar, befordran inte längre blir tillgängliga för den som berättar om sin funktionsnedsättning. Andra konsekvenser kan vara att individen byter bana eller startar eget för att få arbetslivet att fungera.


Läs mer om Maria Norstedts forskning i en artikel som hon skrivit i tidskriften Arbetsmarknad & Arbetsliv: Att avslöja sina dolda funktionsnedsättningar i arbetslivet.


Det finns även ett inspelat seminarium på strax under en timme där Maria presenterar sin forskning. Här kan du titta på seminariet samt läsa mer om forskningsprojektet.



0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla