• NorBet

Att få räknas

Känner du igen dig i upplevelsen att din yrkesmässiga och professionella kunskap inte tas tillvara i din organisation? Upplever du dig som en "funktion" som arbetsgivaren kan flytta omkring så som kugghjulet i en maskin? Det kan vara en konsekvens av styrlogikgen på din arbetsplats. Forskning visar att hur vi styr arbetet har en stor inverkan på vår hälsa och välbefinnande.


I sin kunskapssammanställning "Organisering av arbete och dess betydelse för hälsa och välbefinnande" (2020) har Myndigheten för arbetsmiljökunskap (MYNAK) gått igenom både svensk och nordisk forskning om hur organisatoriska faktorer bidrar till anställdas hälsa, välbefinnande och produktivitet. MYNAK identifierar en rad svagheter med den forskning som gjorts, bland annat att man i många studier inte definierar hälsa, välmående eller produktivitet. Det innebär att det är svårt att dra långtgående slutsatser på basis av den kunskap som finns. Det som kan skönjas är dock betydelsen av organiseringen av arbete i tid och rum samt motstridiga styrlogiker i offentlig sektor, där det senare behandlas i det här inlägget.


Svenskt arbetsliv har under de sista 30 åren genomgått stora strukturförändringar baserat på den ideologi som beskrivs inom New Public Management (NPM). Här lägger man stor vikt på interna marknader, mätbara prestationer, rationalisering och kontinuerlig kostnadseffektivisering. MYNAK menar att om offentlig sektor tidigare styrts utifrån ett professionsperspektiv (till exempel att jag som lärare utifrån min professionella erfarenhet vet vad som är en gångbar pedagogik i just den här klassen) så styrs den nu utifrån en byråkratisk och marknadsmässig logik (till exempel att jag som lärare måste tänka på att anpassa mitt pedagogiska upplägg i en klass så att jag inte spräcker budget).


MYNAK skriver att inom professionslogiken så ska verksamheten baseras på kollegial auktoritet, professionsspecifik kunskap, handlingsutrymme och att arbetsledningen har tillit till att de professionella kan fatta beslut om hur arbetet bäst planeras, utförs och följs upp. Den byråkratiska logiken, å andra sidan, beskrivs baserad på hierarkisk auktoritet, att arbetet drivs från arbetsledningen och att regler/standards/rutiner/utvärderingar ses som centrala delar i organiseringen av arbetet. Det här lyfts i många studier som en krock/skav mellan två logiker, där arbetstagare som ser sig som mer i linje med professionslogiken inte längre upplever sig ha tolkningsföreträde för hur arbetet ska läggas upp. Det gör att arbetstagaren upplever motstridiga krav, minskat professionellt inflytande, ökad arbetsbelastning, minskat socialt stöd och minskade möjligheter till lärande och utveckling. Sett i termer av krav-kontroll-stödmodellen (Karasek, 1979) så har vi en situation som kallas ISO-spänd, det vill säga höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd.


För att råda bot på problematiken ger MYNAK bland annat följande råd till arbetsgivaren:

  • Arbetsgivaren bör organisera arbetet så att medarbetarna får möjlighet till medbestämmande och inflytande över sin arbetssituation, det vill säga minska detaljstyrningen.

  • Arbetsgivare i offentlig sektor bör överväga vilken styrlogik som ska råda och om det passar verksamheten samt medvetandegöra vilka problem det innebär.

  • Arbetsgivare bör se till att anställda upplever att de har ett meningsfullt arbete och att deras kompetens nyttjas.

  • Arbetsgivaren bör skapa möjlighet till kompetens- och karriärutveckling.


Ovanstående råd visar på att det inte finns någon "quickfix" för att lösa problemen. Att till exempel ändra på arbetets innehåll så att det upplevs meningsfullt för samtliga medarbetare tar tid. Dessutom varierar medarbetare i vad man upplever meningsfullt, och därför måste anpassningen ske i dialog med varje medarbetare, förslagsvis på medarbetarsamtal. Får man inte till det visar MYNAK:s kunskapssammanställning att "skavet" mellan dessa två styrlogiker får effekter på hälsa, välbefinnande och produktivitet.


För mer inspiration, se bland annat nedanstående filmklipp från MYNAK och Borås kommun.

Länkar

MYNAK:s rapport

Arbetsmiljösnack

Borås kommun om Tillitsbaserad styrning och ledning



Referenser

Karasek, R. A. (1979). Job Demands, Job Decision Latitude, and Mental Strain: Implications for Job Redesign. Administrative Science Quaterly, 24, 285-308.

0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla