• NorBet

Allt rör sig

Det nya gränslösa arbetet innebär nya möjligheter och ställer andra krav på oss människor. Det är något som universitetslektor Nanna Gillberg har intresserat sig för. Nanna är verksam vid Företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet. Hon är även biträdande föreståndare vid Gothenburg Research Institute, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.


Nanna bedriver forskning inom många områden, och inom arbetsmiljöområdet behandlar hon psykosocial hållbarhet, gränslöst arbete och hur krav och behov uppstår som en konsekvens av samtida arbetslivstrender. Hon har även forskat om hur kön spelar roll i arbetslivets organisationer.


Nannas spännande bidrag till kunskapssammanställningen "Nya sätt att organisera arbete – betydelsen för arbetsmiljö och hälsa" och forskarantologin "Gränslöst arbete" är tre trender hon identifierat som hon anser utmärka dagens arbetsliv:

  • Flexibilisering, som bland annat har att göra med hur man utformar kontorsmiljöer och går mot aktivitetsbaserad design. Det kommer också i uttryck i relationen arbetstagare-arbetsgivare.

  • Individualisering och informalisering

  • Byråkratisering


Flexibiliseringen syns i organiseringen av kontorsmiljöer och i relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Kontorsmiljöerna utvecklas mot aktivitetsbaserade lösningar och relationen mellan arbetsgivare som blir av mer och mer tillfällig karaktär. Det innebär att arbetet går att utföras i stort sett var som helst, under veckans alla dagar och dygnets 24 timmar.


Individualiseringen handlar om att man som individ blir sitt eget varumärke och förväntas ta allt större ansvar för sin egen karriär och kompetensutveckling. Informaliseringen berör trenden att informella kriterier som personliga egenskaper (social kompetens) och social status (rätt sociala nätverk) blir viktigt vid anställning och avancemang i arbetslivet. Det här gör att gränsen mellan arbete och privatliv blir otydlig.


Om ovanstående trender (flexibilisering och individualisering/informalisering) är något som betonar innovativt tänkande, kreativitet, självbestämmande och personlig flexibilitet så befinner sig byråkratiseringen i motsatt hörn. Byråkratiseringstreden trycker på målstyrning, nyckeltal och efterlevnad av centralt formulerade standarder med New Public Management som ett signifikativt exempel.


Det här skapar ett dilemma där verksamheten kläms mellan två motsatta logiker, något som Myndigheten för arbetsmiljökunskap (MYNAK) diskuterar i sin rapport "Organisering av arbete och dess betydelse för hälsa och välbefinnande". MYNAK menar att speciellt offentlig sektor är föremål för dessa två motstridiga logiker vilket verkar utgöra risk för ohälsa.


Läs mer:

Nanna Gillbergs arbetsmiljöforskning

Nya sätt att organisera arbete – betydelsen för arbetsmiljö och hälsa (AV)

Organisering av arbete och dess betydelse för hälsa och välbefinnande (MYNAK)


Barn kramar om kvinna som arbetar vid dator

0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla